Oktober.
Igen.
Den kommer onekligen varje år..
 Månaden då det är dags att vaccinera två av vilddjuren. Minstingen vaccineras för sig själv i februari, utan minsta problem.
Men när det är två av dom, burar, bilen och främmande människor..

Ringde och hörde med Veterinärkliniken.
DropIn på tisdagar säger dom.
Drop in? Menar dom att jag ska sitta där med två hysteriska katter i ett rum tillsammans med andra djur och vänta på våran tur?
I think not.
Bad att få boka tid. Och det gick ju bra, fick komma samma dag. På något sätt kändes det inte redigt som om att receptsionisten trodde på att mina katter inte kunde sitta i ett väntrum. Tji fick hon när jag ett par timmar senare kliver in i entrén med en bur i varje hand innehållande något som låter som pantrar. Hon stirrar på mig och bryr sig inte ens om att fråga vem jag är. Onekligen känner hon igen mina vilddjur från beskrivningen i telefonen.
Tar bara ett par minuter så får vi ett rum och dom lugnar ner sig något när vi är i fred. Vårdaren kommer in och efter ett fruktlöst försök att få ut Lucipher ur transportburen får vi plocka isär den så att hon kan kolla på honom. Han verkar pigg och allting stämmer. Han får sin spruta och är glad över att bli instängd igen så att han slipper vidare kontakt med den elaka tanten.

Sedan kommer man till siamesen. Alla som har varit i kontakt med siameser vet att dom är lite egna av sig, men väldigt kärleksfulla och lojala. Mot deras ägare vill säga. Hon älskar mig över allt annat, men främmande människor är en annan sak.. Alla som har träffat henne tror att hon är en konstig och elak liten kisse, men det är hon aldrig i vanliga fall. Men det är inget vanligt fall när man är hos veterinären.. Direkt börjar hon fräsa och tänker inte alls komma ut ur buren. Alltså får man plocka isär hennes bur också.. Vårdaren gör ett försiktigt försök att klappa henne, låta henne lukta på hennes hand. Inte då. Min lilla Mirja börjar slå efter den intet ont anande vårdaren. Jag får hålla i min lilla älskling så att hon får sin spruta, men vidare hälsokoll kommer inte på fråga. "Jaa, hon verkar ju må bra.." säger den lilla djurvårdaren som inte vill ta i katten efter att hon har försökt bita henne ett par gånger.

Fick i alla fall mängdrabatt och nu är det ju ett helt år till nästa gång..